OP Gruppens rörelsesegment är Bankrörelse, Skadeförsäkring och Kapitalförvaltning. Den rörelse som inte hör till segmenten presenteras i gruppen "Övrig rörelse". Rapporteringen per rörelsesegment följer principerna för upprättandet av OP Gruppens bokslut.
Den dämpade ekonomiska tillväxten och den minskade efterfrågan har bromsat upp också utlåningstillväxten. De uttagna nya krediterna minskade på ett år med 1,0 procent. Under det andra kvartalet visade dock efterfrågan på krediter tecken på återhämtning.
OP Gruppens inlåning ökade med 3,0 procent. Till följd av att räntorna varit låga exceptionellt länge och marginalerna på tidsbundna insättningar sjunkit minskade placeringsinsättningarna med 8,2 procent under ett år. Tyngdpunkten i inlåningstillväxten ligger fortfarande på betalningsrörelseinsättningar, vilka på ett år ökade med 12 procent, dvs. 3,2 miljarder euro. Under räkenskapsperioden ökade andelsbankernas sammanlagda tilläggs- och Avkastningsandelar med 1,2 miljarder euro.
Utlåningen ökade under ett år med 3,8 procent. De nya uttagna bolånen minskade med 5,7 procent och företagskrediterna med 11 procent. Efterfrågan på konsumentkrediter var livlig, och de nya uttagna konsumentkrediterna ökade med 27 procent. Snittmarginalen på nya bolån och företagskrediter minskade en aning från jämförelseperioden.
OP Gruppens marknadsposition inom bolån och företagfinansiering samt inlåning har hållits stabil. OP Gruppens marknadsandel av bolånen ökade under räkenskapsperioden med 0,3 procentenheter till 38,0 procent (37,7).
Bostadsmarknaden har fortsatt att vara dämpad under räkenskapsperioden. De bostadsaffärer som gruppens fastighetscentraler förmedlade minskade med 9 procent från fjolåret.
Bankrörelsens resultat före skatt ökade klart jämfört med ett år tidigare och var 587 miljoner euro (404). Resultatet förbättrades av att räntenettot ökade och personalkostnaderna minskade. Nedskrivningarna ökade med 7 miljoner euro till 88 miljoner euro och var fortfarande små, dvs. 0,12 procent (0,12) i förhållande till kredit- och garantistocken.
Räntenettot ökade med 178 miljoner euro och var således 19 procent större än under jämförelseperioden på grund av ökningen i utlåningen och marginalerna. Till ökningen i räntenettot bidrog också den gynnsamma utvecklingen i kapitalmarknadsprodukternas räntenetto och minskningen i kostnaderna för inlåningen.
Övriga intäkter totalt minskade med 14 miljoner euro från jämförelseperioden.
Nettoprovisionsintäkterna var 12 miljoner euro större än under jämförelseperioden sedan provisionerna i anslutning till betalningsrörelse ökat.
De totala nettointäkterna från handeln och placeringsverksamheten minskade från jämförelseperioden med 22 miljoner euro. Nettointäkterna från handeln minskade på grund av ändringen i den kredit- och motpartsriskmodell som tillämpas på värderingen av derivat. De övriga rörelseintäkterna minskade med 6 miljoner euro.
Kostnaderna totalt minskade med 0,8 procent till 1 082 miljoner euro (1 090). Till följd av effektiviseringsåtgärderna minskade personalkostnaderna med 5,6 procent till 456 miljoner euro (483). ICT-kostnaderna ökade med 12 miljoner euro.
OP-bonus som riktar sig till bankrörelsen uppgick till totalt 170 miljoner euro (182). Från och med början av räkenskapsperioden har en del av bonusbeloppet riktat sig till skadeförsäkrings- och kapitalförvaltningssegmenten. På grupplanet ökade bonusbeloppet med 3,6 procent.
Bankrörelsens centrala risker är kreditrisken, marknadsriskerna och likviditetsrisken.
Bankrörelsens kreditriskposition förblev stabil och riskerna måttfulla. Kredit- och garantistocken växte under räkenskapsperioden med 2,6 miljarder euro till 73,6 miljarder euro. Över 90 dagar förfallna fordringar fanns för 279 miljoner euro (295), dvs. i förhållande till kredit- och garantistocken en aning mindre än ett år tidigare. Det sammanlagda beloppet av över 90 dagar förfallna fordringar, övriga fordringar med risker och sådana lånefordringar som beviljats en eftergift som avses i Europeiska bankmyndighetens (EBA) anvisning som kommer att träda i kraft 2015 var 1,8 miljarder euro vid slutet av året. Beloppet var ungefär lika stort som året innan. Lånefordringar som beviljats en eftergift är fordringar där man med kunden kommit överens om lättnader i den ursprungliga betalningsplanen för att hjälpa kunden att klara av tillfälliga betalningssvårigheter. Andelsbankerna strävar efter att aktivt finna lösningar för att kunderna ska klara av tillfälliga betalningssvårigheter.
Av kredit- och garantistocken utgjorde företagskundernas (inkl. bostadssammanslutningar) exponeringar 36 procent (36). Av företagskundernas exponeringar utgjorde exponeringarna på investeringsnivån 49 procent (46), och exponeringarna inom de två sämsta ratingklasserna uppgick till 501 miljoner euro (634), dvs. 1,5 procent (1,9).
Exponeringar mot privatkunder delas in i sex huvudklasser, och av dem hörde 81 procent (77) till de två bästa klasserna och 4 procent (4) till de två svagaste klasserna.
Bankrörelsens kapitalbas som täcker stora exponeringar uppgick till 7,3 miljarder euro (6,3). Inte en enda exponering mot en kund överskred 10 procent av kapitalbasen.
Bankrörelsens ränterisk mätt med effekten av en räntesänkning på en procentenhet på räntenettot under 12 månader var vid slutet av december 54 miljoner euro (99).
Gruppens CET1-kärnprimärkapitaltäckning var vid slutet av räkenskapsperioden 15,1 procent (17,1), inklusive räkenskapsperiodens resultat. Jämförelsetalen för kapitaltäckningen har presenterats som uppskattningar på basis av bestämmelserna som trädde i kraft 1.1.2014. Köpet av aktierna i Pohjola Bank Abp sänkte kärnprimärkapitaltäckningen med cirka 6 procentenheter. Emissionen av Avkastningsandelar ökade kärnprimärkapitaltäckningen med cirka 3,7 procentenheter. Gruppens kärnprimärkapitaltäckningsmål (CET1) är 18 procent före utgången av 2016.
Kapitaltäckningen i OP Gruppens bankrörelse är stark i förhållande till den lagstadgade kapitaltäckningen och de kapitalkrav som ställs av myndigheterna. Den lagstadgade nedre gränsen är 8 procent för kapitalrelationen och 4,5 procent för kärnprimärkapitalrelationen.
Det nya kreditinstitutsdirektivet och den nya tillsynsförordningen (CRD4/CRR) offentliggjordes 27.6.2013. De nya bestämmelserna träder i kraft stegvis fr.o.m. 1.1.2014 och de implementerar Basel III-standarderna i EU 2014–2019. Ändringarna i den nationella lagstiftningen som de nya bestämmelserna medför godkändes i augusti.
Gruppens kärnprimärkapital var vid slutet av december 6 384 miljoner euro (6 896). Kärnprimärkapitalet minskade till följd av förvärvet av aktierna i Pohjola Bank Abp. Kärnprimärkapitalet ökade till följd av emissionen av Avkastningsandelar, bankrörelsens resultat för räkenskapsperioden och utdelningen från gruppens försäkringsföretag. Under räkenskapsperioden betalade försäkringsföretagen utdelningar för 280 miljoner euro. Avkastningsandelarna stod för 1 561 miljoner euro av kärnprimärkapitalet vid utgången av december. Som underskott för förväntade förluster och nedskrivningar har från kärnprimärkapitalet dragits av 339 miljoner euro (384).
De riskvägda posterna uppgick vid slutet av räkenskapsperioden till 42 252 miljoner euro (40 405), dvs. de var 4,6 procent större än vid slutet av fjolåret. Den genomsnittliga riskvikten för hela åtagandestocken sjönk till följd av att hushållsexponeringarnas genomsnittliga riskvikt sjönk en aning. De uppdaterade klassificeringsmodellerna för företagsexponeringarna tas enligt uppskattning i bruk under första halvåret 2015 efter godkännande av Finansinspektionen. Uppdateringen av modellerna beräknas inverka positivt på kapitaltäckningen.
I aktieexponeringarna ingår 6 446 miljoner euro i riskvägda poster för gruppens interna innehav i försäkringsföretag.
OP Gruppen beviljades 27.11.2013 tillstånd av Finansinspektionen att behandla finans- och försäkringskonglomeratets interna investeringar i försäkringsföretag som riskvägda poster. På grund av att tillsynen övergått till ECB var tillståndet i kraft under perioden 1.1–31.12.2014. Den metod som tillämpas på investeringarna i försäkringsföretag leder till en riskvikt på cirka 280 procent. ECB håller på att behandla en förlängning av tillståndet.
De buffertkrav på kapitaltäckningen som ska implementeras via den nationella lagstiftningen kommer att höja kapitalkraven. Från början av 2015 är det fasta buffertkravet 2,5 procent av de riskvägda posterna. Det buffertkrav för andra systemviktiga institut som kommer att träda i kraft från början av 2016 är inte ännu fastställt för OP Gruppens del. Finansinspektionen kan också fastställa ett kontracykliskt buffertkrav som motverkar de cykliska effekterna. De kommande likviditetsbestämmelserna ökar kostnaderna för likviditetshanteringen. Lönsamheten betonas vid förberedelserna för ändringarna i bestämmelserna.
I de nya bestämmelserna ingår en mätare som beskriver skuldsättningsgraden, dvs. den icke-riskvägda skuldsättningskvoten (Leverage Ratio). Den icke-riskvägda skuldsättningskvoten inom OP Gruppens bankrörelse är enligt nuvarande tolkningar uppskattningsvis 6,4 procent då miniminivån enligt bestämmelseutkasten är 3 procent.
Premieintäkterna fortsatte att öka kraftigt bland privatkunderna och i Baltikum. För företagskundernas del avspeglade sig det ekonomiska läget i premieintäkternas utveckling, och de stannade på samma nivå som under jämförelseperioden. Försäljningen av försäkringar var något större än under jämförelseperioden.
OP Gruppens marknadsandel av premieinkomsten från skadeförsäkringen 2013 var 30,3 procent. Mätt med marknadsandelen för premieinkomsten är OP Gruppen Finlands största skadeförsäkringsgrupp. Marknadspositionen uppskattas ha stärkts också under räkenskapsperioden.
Antalet preferenskundshushåll uppgick vid slutet av året till 655 000 (616 000), och av dem har 75 procent (73) koncentrerat också sina bankärenden till OP Gruppen.
OP Gruppen har beslutat expandera Omasairaala Oy, som inledde sin verksamhet i huvudstadsregionen 2013, genom att öppna fyra nya privatsjukhus i Finland. Verksamheten utvidgas samtidigt till nya specialområden och till företagshälsovård. Det riksomfattande sjukhusnätverket byggs upp under namnet Pohjola. Omasairaalas namn ändras till Pohjola Hälsa Ab hösten 2015.
Resultatet före skatt förbättrades till 223 miljoner euro (166) på grund av att den operativa försäkringstekniska lönsamheten var bättre än under jämförelseperioden och av det goda placeringsresultatet.
Diskonteringsräntan för pensionsansvar sänktes under räkenskapsperioden från 2,8 procent till 2,5 procent, vilket ökade försäkringsersättningarna med 62 miljoner euro (38).
Premieintäkterna ökade med 5 procent (11). Driftskostnaderna var 3 procent större än under jämförelseperioden. Den operativa totalkostnadsprocenten förstärktes från jämförelseperioden och var historiskt låg på årsplanet, dvs. 84,7 (86,9). Totalkostnadsprocenten var 91,0 (91,6). Den försäkringstekniska lönsamheten, utan effekten av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsansvar, förbättrades i och med den gynnsamma skadeutvecklingen och kraftiga ökningen i premieintäkterna från privatkunderna och Baltikum.
Ökningen i försäkringsersättningarna, utan effekten av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsansvar, var 2 procent, dvs. långsammare än ökningen i premieintäkterna. Skadeutvecklingen var gynnsam med undantag av storskadorna. Skadekostnaden för nya storskador på egendom och verksamhet var större än under jämförelseperioden. Under räkenskapsperioden registrerades 82 nya (77) stora skador på egendom och verksamhet och skadekostnaden för egen räkning var för dem totalt 79 miljoner euro (72). Till den här klassen räknas skador på över 0,3 miljoner euro. Förändringen i avsättningarna för de lagstadgade pensionerna var större än under jämförelseperioden. Under januari–december var förändringen i avsättningarna för pensionerna 62 miljoner euro (59). Förändringarna jämfört med skadorna under de föregående åren, utan förändringen i diskonteringsräntan, förbättrade det försäkringstekniska bidraget med 27 miljoner euro (10). Den operativa riskprocenten exklusive indirekta skaderegleringskostnader var 60,2 (61,7).
Den operativa driftkostnadsprocenten förbättrades till 18,4 (18,7) i takt med att intäkterna ökade. Den operativa omkostnadsprocenten, som innehåller de indirekta skaderegleringskostnaderna, var 24,4 (25,4).
Placeringsintäkterna till verkligt värde var bättre än under jämförelseperioden till följd av den markanta räntesänkningen. Intäkterna från placeringsverksamheten till verkligt värde var 220 miljoner euro (115), dvs. 6,7 procent (3,5). De resultatförda nettointäkterna från placeringarna var 171 miljoner euro (131). Nedskrivningar bokfördes för 2 miljoner euro (10).
Skadeförsäkringens centrala risker är de försäkringstekniska riskerna i anslutning till skadeutvecklingen, marknadsriskerna för de placeringar som utgör täckning för försäkringsskulden och nivån på den diskonteringsränta som används för att diskontera försäkringsskulden.
Det har inte skett några betydande förändringar i skadeförsäkringens försäkringstekniska risker. De låga marknadsräntorna höjde riskerna i diskonteringsräntan för försäkringsskulden. Total sett förändrades placeringsriskerna inte markant. Placeringarnas aktierisk minskades en aning. Riskerna hos obligationslån och olikvida placeringar ökades moderat.
Skadeförsäkringens placeringsbestånd var vid slutet av räkenskapsperioden 3 522 miljoner euro (3 219). Ränteportföljens ratingfördelning var god. Placeringarna på investeringsnivån stod för 94 procent (91), och 71 procent (74) av placeringarna hade en rating på minst A-. Ränteportföljens återstående genomsnittliga löptid var 4,5 år (4,4) och durationen 4,3 år (3,7).
Skadeförsäkringens solvenskapital uppgick vid slutet av december till 988 miljoner euro (913). Solvenskapitalet i relation till premieintäkterna (solvensprocenten) var 75 (73). Utjämningsbeloppet uppgick till 215 miljoner euro (248).
Försäkringsbolagens solvenskrav, Solvens II, träder i kraft från början av 2016. Skadeförsäkringens preliminära kapitalbas i enlighet med Solvens II var vid slutet av december 804 miljoner euro (894) och kapitalkravet 685 miljoner euro (713). Solvensprocenten i enlighet med Solvens II var 117 (125). Siffrorna redovisas utan övergångsbestämmelser. Övergångsbestämmelserna har en förbättrande effekt på solvensbufferten.
Bruttot av de förvaltade medlen var 61,3 miljarder euro (52,0). I de förvaltade medlen ingår medel från företag som hör till OP Gruppen för 14,0 miljarder euro.
Nettoteckningarna i OP Gruppens placeringsfonder och fondanknutna försäkringar uppgick till totalt 2 490 miljoner euro (2 530). Kapitalet i de placeringsfonder som förvaltas ökade med 20,9 procent till 17,5 miljarder euro (14,4). De fondanknutna försäkringsbesparingarna ökade med 20,8 procent till 7,6 miljarder euron (6,3).
Antalet spar- och placeringskunder var vid slutet av räkenskapsperioden 755 000, vilket är 19 000 fler än ett år tidigare. OP Gruppens kundmarknadsandel av andelsägarna i de placeringsfonder som registrerats i Finland ökade till 22,8 procent (19,9).
Resultatet före skatt ökade till 161 miljoner euro (113) från jämförelseperioden. Resultatet efter förändringen i fonden för verkligt värde var 211 miljoner euro (96).
Nettoprovisionsintäkterna ökade med 19 procent från jämförelseperioden i takt med att de förvaltade medlen ökade, och de uppgick till 175 miljoner euro (147).
Intäkterna från livförsäkringens placeringsverksamhet till verkligt värde var 6,0 procent (3,5). De intäkter från placeringsverksamheten som ingår i nettointäkterna från livförsäkringens ränte- och riskrörelse, utan resultatet från de derivat som utgör skydd mot ränterisken i anslutning till försäkringsskulden, var 169 miljoner euro (147).
Som förberedelse på fortsatt låga räntor redovisades i försäkringsskulden räntekompletteringar på 38 miljoner euro netto via resultaträkningen (12).
Kostnaderna var 3 miljoner euro mindre än under jämförelseperioden. Personalkostnaderna minskade med 1 miljon euro och de övriga kostnaderna med 2 miljoner euro. Kostnaderna ökade under räkenskapsperioden av en systemavskrivning på 2 miljoner euro av engångsnatur. Kapitalförvaltningsrörelsens kostnads-/intäktsrelation förbättrades till 40,8 procent (49,4).
De centralaste riskerna i kapitalförvaltningen är marknadsriskerna i livförsäkringens placeringstillgångar, räntan som tillämpats för diskonteringen av försäkringsskulden samt att den förväntade livslängden växer snabbare än beräknat.
Livförsäkringens placeringstillgångar utan de tillgångar som utgör täckning för fondanknutna försäkringar uppgick till 4,2 miljarder euro (3,9) fördelat enligt följande:
Andelen placeringar i ränteportföljen som till sin rating räknas till investeringsnivån var 94 procent (90). Vid slutet av räkenskapsperioden var ränteplaceringarnas modifierade duration 3,1 (2,4).
Det har inte skett några betydande förändringar i livförsäkringens försäkringstekniska risker eller placeringsrisker. På det hela taget har livförsäkringens riskposition hållits stabil.
Förberedelser för ändringar i den ränta som tillämpas vid diskonteringen av försäkringsskulden har skett genom att skydda en betydlig del av risken med räntederivat. Räntekompletteringarna av försäkringsskulden var vid räkenskapsperiodens slut 475 miljoner euro (128).
Livförsäkringens verksamhetskapital var 666 miljoner euro (664). Solvensnivån, dvs. solvenskapitalet i förhållande till den vägda försäkringsskulden, var 12,5 procent (14,0).
Försäkringsbolagens solvenskrav, Solvens II, träder i kraft från början av 2016. Livförsäkringens preliminära kapitalbas enligt Solvens II var vid slutet av december 804 miljoner euro (789) och det preliminära kapitalkravet var 806 miljoner euro (793). Solvensprocenten i enlighet med Solvens II var 100 (99). Siffrorna redovisas utan övergångsbestämmelser. Övergångsbestämmelserna har en förbättrande effekt på solvensbufferten.
Resultatet före skatt för övrig rörelse var -43 miljoner euro (13). Resultatet belastades av att räntenettot minskade och kostnaderna ökade.
Förberedelserna för de stramare likviditetsbestämmelserna minskade räntenettot i likviditetsreserven, vilket ledde till att räntenettot för övrig rörelse minskade till -34 miljoner euro (11). Övriga intäkter består till betydande delar av gruppens interna tjänstedebiteringar, vilka redovisas som rörelsesegmentens kostnader. Gruppens externa nettoprovisionsintäkter var 6 miljoner euro större än under jämförelseperioden sedan provisionerna i anslutning till betalningsrörelse ökat.
Kostnaderna i övrig rörelse ökade med 9 procent, dvs. de var 44 miljoner euro större än under jämförelseperioden. Av kostnaderna inom övrig rörelse var 158 miljoner euro (178) personalkostnader och 174 miljoner euro ICT-kostnader (136). Utläggningen av ICT-funktionerna vid slutet av 2013 minskade personalkostnaderna men ökade ICT-kostnaderna. Under räkenskapsperioden ökade de övriga rörelsekostnaderna på grund av de kostnader av engångsnatur, totalt 20 miljoner euro, som bokförts på posten i anslutning till uppköpserbjudandet på aktierna i Pohjola Bank. Av beloppet är cirka en tredjedel gruppinterna kostnader.
De centrala riskerna inom övrig rörelse är likviditetsreservens kredit- och marknadsrisker samt likviditetsriskerna. Marknadsrisken har störst betydelse för skuldebrev som ingår i likviditetsreserven.
Marknadsriskerna för placeringarna i likviditetsreserven ökade under räkenskapsperioden till följd av ökningen i likviditetsreserven och förändringar i allokeringen.
OP Gruppen tryggar sin likviditet med en likviditetsreserv som i huvudsak består av tillgodohavanden på centralbanker och fordringar som godtas som säkerhet för centralbanksfinansiering. Likviditetsreserven och de övriga källorna för tilläggsfinansiering i enlighet med beredskapsplanen räcker till för att täcka finansieringsbehovet för minst två år i situationer där marknadsupplåningen inte skulle fungera och där inlåningen skulle minska måttligt.
Likviditetsreserven omfattar skuldebrev emitterade av stater, kommuner, finansiella institut och företag med god rating samt värdepapperiserade fordringar och krediter som godtas som säkerhet. Skuldebreven i likviditetsreserven har i reservkalkylen värderats till marknadsnoteringar.
OP-Bostadslånebanken Abp, som hör till OP Gruppen, emitterade tre obligationslån på 1,0 miljarder euro med fast ränta och säkerhet i fastigheter. Löptiden för det lån som emitterats i mars är 7 år, för det som emitterats i juni 5 år och för det som emitterats i november 10 år.
Pohjola Bank Abp emitterade under räkenskapsperioden långfristiga obligationslån för 3,5 miljarder euro. På den internationella kapitalmarknaden emitterades i mars två obligationslån på 750 miljoner euro till seniorvillkor. Lånens löptider är tre och sju år. I juni emitterades ett obligationslån på 750 miljoner euro till seniorvillkor. Löptiden är fem år. På marknaden i Japan emitterades två Samurai-obligationslån på totalt 60 miljarder yen (432 miljoner euro).
